Åkers styckebruk under 9000 år |
![]() |
|
8000 - 9000 år sedan |
De första "Åkersborna" kommer hit. Vattenytan låg 75-80 m högre än i dag och området var en ytterskärgård. De första som kom var troligen säljägare som höll till på bland annat Stenhuggarmon i Åkers Bergslag. Stenhuggarmon var då en stening strand, i dag ligger högsta delen 92 m ö h och den forna strandkanten syns idag som en klapperstensvall. På museet visas några av de verktyg de första "invånarna" lämnade efter sig och även flera stenyxor. Stenyxor är något som fortfarande hittas i området - bara du vet var du skall leta. |
|
2500 -3700 år sedan |
Vattenytan låg nu 20-25 meter högre än idag. En seglingsbar ränna fanns från Östersjön, längs det som nu är Marvikarna, Visnaren och in i Mälaren. Under denna tid delas dock rännan av, när grusåsarna vid Laxne börjar sticka upp. Farkoster måste efterhand dras över sundet. I området finns gott om bronsåldersrösen, bland annat längs Marvikarna och väster om Valsberga, oftast är dessa gravar för stormän/hövdingar, vilket tyder på att det nu finns en bofast befolkning i området. |
|
1500 - 2500 år sedan |
Från äldre Järnåldern finns flera fornborgar, t.ex. Mörtsjö ringmur och ett flertal s.k. spärrfästen. Från denna tid finns även lämningar av gravar, gravfält och runstenar. |
|
500 till 700-talet |
Vid denna tid gick fortfarande en smal havsarm in från Gripsholmsviken vid Mariefred, över St. Sundby och vidare norrut över Lida gärde (där idag E20 och järnvägen går fram), den vek sedan av runt höjden med Åkers kyrka och ned mot Visnaren. Leden var lätt att kontrollera som handelsväg. I området fanns dessutom bra åkerjord, skog och järnmalm. Namnet Åker tyder på att här varit en tingsplats. Under några hundra år fick nu området ett strategiskt läge och här kom med all sannolikhet en storman att bygga upp sitt "rike". Tingsplats, storhögar, gravfält, odlingsterrasser m m vittnar om detta. |
|
1200- |
Järnmalmsbrytningen vid Skottvångs gruva
inleddes. Även tidigare har järnmalm utvunnits i området,
men då bröts endast grunda hål genom att elda på
berget, s.k. skärpningar. Dateringar från dessa tyder på
att det kan ha skett redan under 700-talet. Åkers Bergslag är
ett historiskt gruvområde med lämningar från flera
gruvor, masugnar och bruk. Vid Kalkbro finns lämningar av en hytta
från 1200-talet. |
|
1584 |
Åkers Bruk "grundas" nu när den första
masugnen byggs vid Åkersån strax ovanför det som nu
är Bruks- och Hembygdsmuseet. På samma plats fanns redan
en vattendriven såg som Konung Gustav Vasa låtit uppföra
1553. |
|
1588 |
De första kanonerna gjuts vid Åkers bruk. |
|
1654 |
Drottning Kristina utfärdade privilegium för Åkers bruk att gjuta "jernstycken af hwad calibre och sortiment de hälst wele….". Bruket benämndes nu Åkers styckebruk (stycke = kanon). Den sista beställningen (mitten av 1860-talet) var 90 kanoner till Sardinien. Tre extra tillverkades som i dag finns uppställda framför Herrgården. |
|
1700- |
Mycket skog gick åt till gruvbrytning, till masugnar
och hyttor, men även till byggmaterial och att hålla värme.
Skogstillgången blev efterhand ett problem. På en karta
från 1719 står det om området mellan Skottvång
och Åker: |
|
1783 |
Styckebrukets nuvarande huvudkontor färdigställs. Det är än idag huvudkontor för Åkers Sweden AB, även nu med världen som arbetsfält. |
|
1795 |
Nu byggs masugnen som du fortfarande kan beskåda. Den ligger på bruksområdet längs vägen upp mot museet. Masugnen kom att bibehållas intill 1917. Den byggdes på samma plats som en tidigare uppförd 1607. |
|
1806 |
De första valsarna gjuts. Idag, 200 år senare, är det gjutna valsar som är företaget Åkers Sweden AB produkt. |
|
1835 |
Styckebruket får i uppgift att gjuta Riddarholmskyrkans nya torn. Det kom att bestå av 2000 delar med en sammanlagd vikt om 240 ton. Tornspetsen kom på plats 20 nov 1838. |
|
1840 |
Åkersplogen börjar tillverkas, trots patent får den många efterföljare. De sista gjutna plogarna tillverkades 1940, således stod sig grundkonstruktionen i 100 år! |
|
1866 |
Efter knappt 300 år upphörde tillverkningen
av gjutjärnskanoner vid bruket. I stället fick valstillverkningen
en allt större betydelse (bl.a. försäljning till den
ökande plåttillverkningen). Plogar, tackjärn och projektiler
var andra stora produkter. |
|
1870 |
För länspumpning av Bredsjönäs gruvor byggs nu ett vattenhjul (med en diameter av 13,4 m) vid Göksjöns södra strand och en 1200 meter lång stånggång. Konstruktionen ersätter en ångmaskin! Ett besök vid det restaurerade vattenhjulet rekommenderas. |
|
1895 |
Järnvägen mellan Södertälje (Saltskog) och Eskilstuna via Åkers styckebruk öppnas. Ett stickspår byggs till Strängnäs. Järnvägen genom Åker läggs ned på 1980-talet. |
|
1918 |
Efter många utredningar byggdes nu en smalspårig industrijärnväg från styckebruket, över gruvorna vid Bredsjönäs och Älgsjöbacken och vidare till Skottvångs gruva. Järnvägen stod färdig 1919 och var 1,5 mil lång. Den revs i slutet av 1940-talet, järnet i rälsen inbringade då mer pengar än uppförandet av banan kostat! |
|
1920 |
Skottvångs gruva stängs. Man hade då nått ett djup av hela 245 meter. 1942 stängdes de sista gruvhålen vid Bredsjönäs och 1944 var det dags för Älgsjöbackens gruvor att stängas. Därmed var alla gruvor i Åkers Bergslag stängda. |
|
1922 |
Nu såg nästa stora produkt vid styckebruket dagens ljus, nämligen de sandgjutna avloppsrören. |
|
1925 |
Den första bilen gör sin entré i Åker, en Ford. |
|
1940 |
Under 1940-talet producerades vid Krutbruket kompositkrut för raketer och under 1950-talet utvecklades och producerades laddningar för militära robotar. |
|
1952 |
Länna socken slås samman med Åker. |
|
1954 |
Åkers två första hyreshus (mitt emot Folkets hus vid torget) stod inflyttningsklara. Byggare var Rutger von Seth, ägare av Styckebruket. |
|
1971 |
Åker är en av flera socknar som tillsammans med städerna Strängnäs och Mariefred slås samman till Strängnäs kommun. |
|
1986 |
Åkers Hembygdsförening bildas. |
|
1993 |
Kruttillverkningen upphör vid Åkers krutbruk,
därmed går en mer än 400-årig verksamhet i graven.
Under 1900-talet kom även sådant som tvättmedel, läkemedel,
vapenfett och skyddsmasker att produceras vid krutbruket. |
|
2006 |
Styckebruket, i dag Åkers Sweden AB, är fortfarande en i högsta grad levande industri och Strängnäs kommuns största privata arbetsgivare. Produktionen är nu gjutna valsar för stål- och metallindustrin. Av företagets produkter går 85% på export. Pehr Bengtsson, Åkers Hembygdsförening. 2007 |
Uppdaterad 2007-03-27 PW